Politiker om Mångfald

Vi ställde tre frågor till representanter för riksdagspartierna:

1. Hur definierar du Mångfald

2. På vilket sätt tror du att mångfald gynnar företagen och det svenska samhället?

3.  Hur tycker du och ditt parti att man ska gå tillväga för att bredda mångfalden inom företag, myndigheter och organisationer?

Centerpartiet:

1. Att vilja ha mångfald är att vilja bejaka olikheter. På vilket område det än kan röra sig om. Mångfald ger ny kompetens, nya erfarenheter.

2. Kunskap och erfarenheter tillförs som på både kort och lång sikt kan tillföra mycket positivt för det enskilda företaget men också för tillväxten i landet i stort.

3. Man ska bli bättre på att rekrytera öppet och förutsättningslöst. Våga pröva även de som har ett utländskt namn. Anonyma ansökningar bör kunna prövas. Det är viktigt att alla i ett företag/organisation lär sig mer om vad mångfald kan betyda i praktiken. Att man ser fördelar och lär sig hantera eventuella problem. Kunskap, information är A och O. Sedan gäller det att ledningen framför allt vinnlägger sig om en öppen attityd. Att man visar vägen.

Mikaela Munck af Rosenchöld, Centerpartiet

 

Folkpartiet:

1. Mångfald innebär att många olika perspektiv och värderingar tas till vara. Som liberal handlar det mycket om att värna allas rättigheter att ta plats, att ha sin åsikt och få möjlighet att utvecklas. Det handlar om all möjliga aspekter, inte bara etnisk bakgrund utan också om kön, ålder, socioekonomisk bakgrund eller erfarenheter som många saknar, exempelvis om hur det är att vara funktionshindrad. Det är så mycket vi missar när vi enbart utgår ifrån vårt eget perspektiv. Som politiker måste man vara extra noga att ta till sig synpunkter från en mångfald av människor. Om man inte gör det missar man lätt viktiga perspektiv  och aspekter av ett problem.

2. Precis som för oss politiker är detta oerhört viktigt för företagen. Man måste vara attraktiv som arbetsgivare, ha produkter som är intressanta för en bred kundgrupp och att man måste ha en organisation som är öppen för nya idéer. Att arbeta med ett mångfaldsperspektiv är självfallet ingen garanti för att mans ska lyckas, men däremot en förutsättning.

3. Från politiskt håll kan man arbeta både direkt och indirekt. Vi har redan påbörjat ett antal åtgärder för att motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden liksom diskriminering, oavsett om det gäller kön, ålder, sexualitet eller annat. Att underlätta för funktionshindrades inträde på arbetsmarknaden är också en viktig direkt åtgärd. Vi vill bland annat genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen om funktionshinder samt klargöra för det stöd funktionshindrade och deras arbetsgivare har rätt till för att på så sätt underlätta anställningar. När det gäller indirekta insatser handlar det istället om att ta tag i bakomliggande orsaker. Till exempel har det i Sverige tagit på tok för lång tid för personer som invandrat att komma in på arbetsmarknaden. Ju längre inträdet tar, desto svårare får man framöver. Här har vi tillsammans med övriga Allianspartier gjort stora förändringar, bland annat kommer en större del av ansvaret för nyanlända läggas på Arbetsförmedlingen i stället för på kommunen. Att vi öppnat upp för arbetskraftsinvandring kommer förmodligen också att bidra till en öppnare attityd kring arbetskraft från olika länder. Inom jämställdhetsområdet handlar det till exempel om sådana saker som den av Folkpartiet införda pappamånaden. Idag driver vi på för att förenkla och öka jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen. Offentlig sektor kan också som en stor arbetsgivare tjäna som en god förebild och till exempel i högre utsträckning arbeta med avidentifierade ansökningar.

Gulan Avci, riksdagsledamot för Folkpartiet

 

Vänsterpartiet:

1. I grunden är det en fråga om demokrati och alla människors lika rättigheter, i ett fullt ut demokratiskt och jämlikt samhälle måste befolkningens sammansättning av olika bakgrund, kön, etnicitet och så vidare avspeglas i arbetslivet, politiken, föreningslivet och den offentliga debatten.

2. Om personer utestängs från vissa arbeten eller uppdrag på grund av fördomar, irrelevanta krav eller fysiska hinder innebär det naturligtvis en förlust både för den enskilde och för samhället. Värdefulla kunskaper kastas bort, liksom förutsättningarna för allas delaktighet i samhället.

3. Det är ett arbete som måste föras på bred front. Att konsekvent bekämpa rasism och främlingsfientlighet och fördomar mot HBT-personer och andra minoriteter är en uppgift för såväl politiker som organisationer och enskilda. Inte minst arbetsgivarorganisationerna – både offentliga och privata – har ett stort ansvar för att förändra invanda tänkesätt och strukturer. Men det behövs också skärpt lagstiftning på ett antal områden; vi vill exempelvis att bristande tillgänglighet för funktionshindrade ska klassas som diskriminering, och på så sätt sätta press på arbetsgivare att tillgängliggöra arbetslivet. Också kraven på att bekämpa lönediskriminering behöver skärpas.

Josefin Brink, Vänsterpartiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor

Moderaterna:

1. Egentligen är engelskans diversity (olikheter) ett bra sätt att beskriva vad jag menar med mångfald. Vi är alla olika och detta är i grunden något väldigt positivt som behöver tas tillvara bättre i organisationer och företag. I Sverige har många av oss en tendens att dras till de som är lika oss själva så att vi exempelvis får homogena arbetsgrupper. Mångfald är komplext. Det handlar inte bara om etnicitet, funktionsnedsättning eller personlighet. Att ha ett mångfaldstänkande innebär att jag behöver öppna mina ögon och se att det finns flera perspektiv och utgångspunkter att utgå ifrån i den enhet som jag arbetar eller verkar politiskt. Och när man ser det förstår man också att tänka mångfald i arbetsgruppen.

2. Mångfald ger både sociala och ekonomiska vinster. Ett snävt och homogent tänkande, som förhindrar mångfald, gör att företag kan missa många goda affärsmöjligheter och möjlighet att tjäna pengar. Att inte ha mångfaldsperspektivet i en arbetsgrupp eller i sin kundorientering smalnar helt enkelt av affärsmöjligheterna. Från samhällssynpunkt är detta naturligtvis en förlust. Detsamma gäller när politiska partier eller andra organisationer inte tänker mångfald. Då missar man ett viktigt perspektiv som helt enkelt gör Sverige socialt mycket fattigare.Att diskutera mångfaldsfrågor är A och O.

3. Vi kan inte lagstifta om mångfald men däremot genom lag försöka förhindra diskriminering. De organisationer som staten, kommuner och landsting själva beslutar över borde vara föredömen i arbetet för ökad mångfald.

Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot för Moderaterna

 

Socialdemokraterna:

1. Mångfald för oss innefattar allt det som gör oss till de människor vi är: kön, ålder, yrkeserfarenhet, etnisk ursprung, sexuell läggning, religionstillhörighet osv.

2. Att människor med olika bakgrund möts, utbyter idéer och arbetar tillsammans är något som vi är övertygade om gynnar kreativitet, produktivitet och problemlösning. Vi behöver vara olika för att hantera en komplex verklighet. Och vi behöver ta tillvara på alla som vill arbeta. Men det förutsätter agtt vi utvecklar hur vi drar nytta av olikheter på ett bra sätt och att vi motverkar alla former av diskriminering. Det viktigaste är att varje människa verkligen bedöms efter sina kvalifikationer och sin kompetens.

3. Vår utgångspunkt för att öka mångfalden i arbetslivet är att allas förmågor ska tas tillvara. Kampen mot diskriminering är inte bara en fråga om människors lika värde. Det är också en fråga om att ta tillvara på alla som vill arbeta. Då kan den ekonomiska tillväxten tryggas och den framtida välfärden säkras. Genom tydliga politiska beslut och opinionsbildning kan vi motverka diskriminering och utanförskap. Arbetsgivare och fackliga organisationer hanterar dagligen frågor om arbetsorganisation, rekrytering av ny personal och lönesättning. De är därför de viktigaste aktörerna för att motverka diskriminering i arbetslivet. Vi vill att en rödgrön regering bjuder in arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer till ett partsgemensamt arbete för ett icke-diskriminerande arbetsliv. Syftet är att systematiskt främja och arbeta med att ta fram effektiva metoder för ökad mångfald och minskad diskriminering, utbilda lokala arbetsgivare och fackliga företrädare samt uppmärksamma och sprida goda exempel på hur man kan arbeta med dessa frågor. Vi vill dessutom att avidentifierade ansökningsförfaranden till offentliga tjänster och andra metoder för att motverka diskriminering ska fortsätta att prövas och utvecklas så länge människor med olika namn, bakgrund, kön eller ålder inte ges samma möjligheter. Myndigheter ska vara skyldiga att motverka diskriminerande inslag i sin verksamhet. Antidiskrimineringsklausuler ska användas vid offentliga upphandlingar. En kommunal försöksverksamhet inriktad på information och rådgivning till medborgare i diskrimineringsfrågor kan vara en modell att pröva. Dit skulle man kunna vända sig för att får kvalificerat stöd i frågor som berörs av antidiskrimineringslagstiftning.

Luciano Astudillo, Socialdemokraterna

Kristdemokraterna:

1. Mångfald är ett uttryck som vi ofta använder, exempelvis när det gäller huruvida det bara ska vara staten som ska leverera en viss tjänst, eller om staten och andra aktörer ska verka på marknaden. Det kan exempelvis gälla Arbetsförmedlingen, där vår uppfattning är att samhället skulle tjäna på att det fanns fler aktörer som hjälpte människor att komma tillbaka till arbete. Mångfald används också för att beskriva det positiva i att människor från olika kulturer och bakgrund kommer till Sverige, något som för övrigt är helt nödvändigt med tanke på den demografiska utmaningen vi står inför med en åldrande befolkning.

2. Som jag nämnde ovan kommer det snart råda brist på arbetskraft i Sverige. Därför är det nödvändigt att arbetsstyrkan ökar. Ty ytterst är det de arbetande timmarna i ett samhälle, tillsammans med dess produktivitet, som avgör den ekonomiska utvecklingen. Brist på arbetskraft skulle dessutom leda till flaskhalsar och inflationstryck. Det är därför viktigt både för samhällsekonomin, och den enskilde, att vi fortsätter vår strävan att göra vägarna fler och bredare för människor att komma i arbete.

3. Vi tycker bl a att det borde införas ett ”pengsystem” som skapar ekonomiska incitament för arbetsförmedlare (inte bara statliga) att förmedla jobb. Det kan leda till en specialisering, och då inte bara när det gäller människor som kommer från andra länder, utan även för dem som har exempelvis funktionsnedsättningar. Det är också viktigt att det offentliga går före och erbjuder tjänster till andra än med svenskklingande namn. Vi har haft som förslag att man inför ”anonyma” ansökningsförfaranden. Det har testats, med både positiva och negativa resultat. Men det är ett sätt att bryta ner fördomar. Dvs att man går på kompetens och inte efternamn, vid rekryteringar. vi behöver också bli bättre på att nyttja den kunskap som människor från andra länder besitter, exempelvis om de har varit läkare, så ska de ges möjlighet att skola om sig och bli läkare även i Sverige. Allt annat innebär ett resursslöseri på kompetens. Naturligtvis handlar det också om att bryta ner fördomar rent generellt, och här har vi alla ett stort ansvar.

Håkan Larsson, Kristdemokraterna

Sverigedemokraterna:

2. Det är bra om det finns en blandning mellan äldre och yngre, män och kvinnor, för att det bidrar med flera perspektiv. En alltför stor blandning kan dock innebära risk för stora konflikter, vad gäller t.ex. värderingar och synsätt, på en arbetsplats eller i ett samhälle.